Evigheternas väntan
I nuläget känns det som man bara står och stampar på ett och samma ställe. Ingenting händer. Usch!
Det jag pratar om är självklart; flytten till Umeå.
Oflyt med lägenhet kan man säga, sista lägenheten som jag var anmäld på slutade jag på en 2:a plats. Otur? Kanske för att det är jag, dvs. kan ha oflyt när det gäller. Nu imorse så knäppte jag på datorn fort som bara attan för att se om det fanns ytterligare någon/några lägenheter ute. Det fanns! Så hoppet finns fortfarande kvar, även fast jag fortfarande är en smula pessimistisk i nuläget. Svarsdatumen visades inte, men jag återkommer om det.
Nåja, nog om det. - "Det löser sig alltid", som de säger.
Martin åker upp redan på torsdagkväll, vad ensamt det blir.. kommer rent utsagt att sakna ihjäl mig. Visst, han ville att jag skulle hänga med till Umeå redan då, på torsdagen.. men har jag ändå ingen lägenhet att kunna flytta in grejer till så då känns en resa norrut på 25(?) mil lite onödig..? Men jag vill samtidigt inget annat än att få vara med honom.
Vi får se vad som händer, ingenting är riktigt bestämt ännu.
Igår var vi bjudna på middag hos pappa och Kinda, kött och bakad potatis bjöds det på. Det var gott! Kinda kom dock hem lite senare, efter att ha fått suttit på akuten med en uppsvälld fot/ben i några timmar. Stackars. Men hon fick komma hem rätt tidigt ändå för att vara sjukhusväntan, som tur var. Martin hade med sig en ättrig liten pinsch-dog(?), eftersom han var hundvakt. Men vilken liten lydig hund. Helt fantastisk!
Kvällens överraskning var i alla fall en spegel. Martin hade tagit med sig en stor antikvit spegel till mig, som jag har kikat på tidigare på Jysk. Och nu är den min! :) Jättegulligt av honom, hjärtat mitt.
Idag har jag förväntningar på mig, mamma vill nog se att jag sätter igång med packningen och kollar igenom lådorna ute i förrådet, vad som ska med i flytten och vad som ska lämnas. I will do it.
I övrigt kan jag informera att Bo-Erik (våran Bosse) är hemma ifrån arbetet idag, pga. en skadad rygg. Så då fick man sällskap här hemma för dagen också.
Det jag pratar om är självklart; flytten till Umeå.
Oflyt med lägenhet kan man säga, sista lägenheten som jag var anmäld på slutade jag på en 2:a plats. Otur? Kanske för att det är jag, dvs. kan ha oflyt när det gäller. Nu imorse så knäppte jag på datorn fort som bara attan för att se om det fanns ytterligare någon/några lägenheter ute. Det fanns! Så hoppet finns fortfarande kvar, även fast jag fortfarande är en smula pessimistisk i nuläget. Svarsdatumen visades inte, men jag återkommer om det.
Nåja, nog om det. - "Det löser sig alltid", som de säger.
Martin åker upp redan på torsdagkväll, vad ensamt det blir.. kommer rent utsagt att sakna ihjäl mig. Visst, han ville att jag skulle hänga med till Umeå redan då, på torsdagen.. men har jag ändå ingen lägenhet att kunna flytta in grejer till så då känns en resa norrut på 25(?) mil lite onödig..? Men jag vill samtidigt inget annat än att få vara med honom.
Vi får se vad som händer, ingenting är riktigt bestämt ännu.
Igår var vi bjudna på middag hos pappa och Kinda, kött och bakad potatis bjöds det på. Det var gott! Kinda kom dock hem lite senare, efter att ha fått suttit på akuten med en uppsvälld fot/ben i några timmar. Stackars. Men hon fick komma hem rätt tidigt ändå för att vara sjukhusväntan, som tur var. Martin hade med sig en ättrig liten pinsch-dog(?), eftersom han var hundvakt. Men vilken liten lydig hund. Helt fantastisk!
Kvällens överraskning var i alla fall en spegel. Martin hade tagit med sig en stor antikvit spegel till mig, som jag har kikat på tidigare på Jysk. Och nu är den min! :) Jättegulligt av honom, hjärtat mitt.
Idag har jag förväntningar på mig, mamma vill nog se att jag sätter igång med packningen och kollar igenom lådorna ute i förrådet, vad som ska med i flytten och vad som ska lämnas. I will do it.
I övrigt kan jag informera att Bo-Erik (våran Bosse) är hemma ifrån arbetet idag, pga. en skadad rygg. Så då fick man sällskap här hemma för dagen också.
Kommentarer
Trackback
