Resefantast
Det är väl jag det, reser hit och dit. Idag är det dags igen, men denna gång inte bara hem till Sundsvall utan fortsätter därifrån till Stockholm och sedan är min slutstation Katrineholm, där jag kommer bli upphämtad. Jag ska alltså lite längre än Katrineholm, någon enstaka mil, rättare sagt till Sköldinge.
Och då undrar ni säkert vad sjutton jag ska göra i en sådan liten "håla"! Hehe. Jag ska ner och våldgästa Daniel på Folkhögskolan Åsa, i studentkorridoren i några dagar, och sedan åker vi vidare till hans hemort Orsa ( i Dalarna) för en kortare visit över helgen.
Just nu sitter jag på x2000 påväg söderut mot Stockholm och har det gott efter att ha fått mött upp pappa på centralstationen där hemma. Där stod han väntades med en ICA påse med lite gott och blandat; en smoothie, en Miranda-chokladkaka (det var väl väldigt gulligt!) och sist med inte minst en coca-cola!
Sedan stod han utanför tåget vid mitt fönster och försökte kommunicera genom rutan tills tåget började röra på sig. Jag hade även lite problem med min stora resväska (som vanligt är den större än vad den egentligen behöver vara för en resa på en vecka.. men sån är jag.) Problemet var att jag inte fick upp den på hyllan ovanför mitt säte så pappa var påväg in för att hjälpa mig när han såg hur illa det gick, men då kom en snäll gubbe fram till mig för att ge mig en hjälpande hand, så pappsen kunde stå lugn utanför! :)
Ibland uppskattar man verkligen hjälpande människor!
Jaja, men resan har än så länge gått bra, lite drygt med 10,5 timme, men som pappa sa "Vad gör man inte för en person som man tycker om". Och det är ju sant! Tänk positivt Veronica! :)
Däremot så kan jag känna en liten klump i magen när jag kommer att tänka på Sthlms centralstation, det blir en utmaning för mig som så sällan åker tåg, och nu ensam. Men det är bara knalla runt och kika på närmaste skärm och i så fall ta tag i någon person som ser vänlig ut om det verkar skita sig med att hitta.
Snart är jag framme hos dig och det ska bli kul att träffas igen, en månad har gått sedan sist nu. Vi verkar hålla oss inom den gränsen, och det är ju bra att det inte blir längre! Har saknat dig men snart kommer det att släppa, skönt!
Nu ska jag ta fram papsens fikapåse och mysa ner mig i stolen.
Återkommer lite senare med ett blogginlägg om förfesten som var i fredags, som var grymt skoj! Det skall göras om, absolutely! :)
Och då undrar ni säkert vad sjutton jag ska göra i en sådan liten "håla"! Hehe. Jag ska ner och våldgästa Daniel på Folkhögskolan Åsa, i studentkorridoren i några dagar, och sedan åker vi vidare till hans hemort Orsa ( i Dalarna) för en kortare visit över helgen.
Just nu sitter jag på x2000 påväg söderut mot Stockholm och har det gott efter att ha fått mött upp pappa på centralstationen där hemma. Där stod han väntades med en ICA påse med lite gott och blandat; en smoothie, en Miranda-chokladkaka (det var väl väldigt gulligt!) och sist med inte minst en coca-cola!
Sedan stod han utanför tåget vid mitt fönster och försökte kommunicera genom rutan tills tåget började röra på sig. Jag hade även lite problem med min stora resväska (som vanligt är den större än vad den egentligen behöver vara för en resa på en vecka.. men sån är jag.) Problemet var att jag inte fick upp den på hyllan ovanför mitt säte så pappa var påväg in för att hjälpa mig när han såg hur illa det gick, men då kom en snäll gubbe fram till mig för att ge mig en hjälpande hand, så pappsen kunde stå lugn utanför! :)
Ibland uppskattar man verkligen hjälpande människor!
Jaja, men resan har än så länge gått bra, lite drygt med 10,5 timme, men som pappa sa "Vad gör man inte för en person som man tycker om". Och det är ju sant! Tänk positivt Veronica! :)
Däremot så kan jag känna en liten klump i magen när jag kommer att tänka på Sthlms centralstation, det blir en utmaning för mig som så sällan åker tåg, och nu ensam. Men det är bara knalla runt och kika på närmaste skärm och i så fall ta tag i någon person som ser vänlig ut om det verkar skita sig med att hitta.
Snart är jag framme hos dig och det ska bli kul att träffas igen, en månad har gått sedan sist nu. Vi verkar hålla oss inom den gränsen, och det är ju bra att det inte blir längre! Har saknat dig men snart kommer det att släppa, skönt!
Nu ska jag ta fram papsens fikapåse och mysa ner mig i stolen.
Återkommer lite senare med ett blogginlägg om förfesten som var i fredags, som var grymt skoj! Det skall göras om, absolutely! :)
Kommentarer
Trackback
